Nyhetsvärdering och pressetik.

Uppgift:

"Vilka principer följer en tidning som beter sig pressetiskt? Förklara vad principerna innebär och ge egna exempel.

Vad avgör hur stor en nyhet blir? Förklara och ge egna exempel."

Nyhetsvärdering
vad avgör hur stor en nyhet blir?

En nyhet ska vara aktuell och intressera många. Ju närmare läsaren händelsen inträffat desto intressantare är den (den såkallade "närhetsprincipen").

Detta betyder också att på de ca.150 dagstidningar som finns i vårat avlånga land, värderar man alltså nyheter olika beroende på vart i landet tidningen ges ut.

Pressetik
Vilka principer följer en tidning som beter sig pressetiskt?

"Pressetik, en typ av tillämpad etik, syftar till att definiera vad som är lämpligt att, med hänsyn taget till individers välbefinnande, publicera."(http://sv.wikipedia.org/wiki/Pressetik ,19-04-07)

En tidning har egentligen tre grundregler.

1. Värna om sina informanter. (inte skriva vem som tippsat om var mördaren kan tänkas gömma sig)
   
   
2. Att vara den granskande "tredje makten", som förmedlar "sanning och rättvisa" (typ, som TVprogrammet "Uppdrag granskning")
   
   
3. Att inte lämna ut namn eller bilder på personer som inte har en officiel profil. (såsom att inte lämna ut en bild på moster greta i gränna, utan endast lämna ut bilder på de personer som har synts i tv/hörts i radio/tifningar förut.)

Att ha en Officiel profil inebär att, om man deltar i ett program såsom "Idol" så har man i princip skrivit under ett kontrakt där det står att man ger sin tillåtelse till att olika medier får skriva om en, såsom skvallertidningar.
Ingen brr sig egentligen om att moster Greta i Gränna haft en affär med skolans vaktmästare, och tidningarna får inte heller skriva om det, då Greta kan få stora problem pga detta i framtiden. (såsom att bli hånad, eftersom både vaktmästaren och Greta var gifta och hade familj på varsit håll)
om t.ex. Carolina Gryning skulle ha en affär med en vaktmästare, så skulle tidningarna mycketväl kunna skriva om at hon haft det, med dem får inte namnge vaktmästaren, eller publicera några bilder på honom (alt. dom måsste "blurra"/cencurera hans ansikte på de bilder tidningarna har med de två tillsammans).

Låt oss säga att tidningen metro publicerade en bild som inte var cencurerad på vaktmästaren, detta är inte tillåtet och vaktmästaren har all rätt i världen att stämma tidningen.

"Bara" för att man har haft en affär med en kändis, betyder inte detta att det är fritt fram för medierna att snoka och göra som de vill.
Alla har rätt till sitt eget privatliv, även fast "kändisar" på någotvis har gått med på att tillåta folk att snoka i deras.

Upphovsrätten

1. Vad krävs av ett verk för att det ska vara skyddat av upphovsrättslagen?

Det måste vara något som ingen annan skulle kunna göra. En vanlig streckgubbe, gills inte. En oljemålning av din hemmastickade halsduk däremot, skulle kunna vara skyddad.

1. Vad kallas de två olika rättigheter som upphovsmannen har till verket? Vad innebär de?

Förfoganderätt och ideell rätt
Upphovsrätten består av en ekonomisk och en ideell sida. Den ekonomiska rätten, så kallade förfoganderätten, innebär en ensamrätt för upphovsmannen för att framställa"nya" exemplar av verket, visa det för offentligheten, sprida det till allmänheten (tex.göra en konstsamlings bok med sina samlade verk i) samt att framföra verket offentligt. Upphovsmannen kan dock, normalt mot betalning (typ, sälja sitt verk till en firma), tillåta annan att använda verket genom upplåtelse eller överlåtelse.

Den ideella rätten innebär att upphovsmannen skall namnges när verket utnyttjas och att verket inte får ändras så att upphovsmannen kränks, eller göras tillgängligt i ett för upphovsmannen kränkande sammanhang. Den ideella rätten kan med bindande verkan, endast överlåtas i begränsad omfattning.

Vilka inskränkningar finns i upphovsrätten, dvs. vad får man lov att göra?

Man får kopiera för eget privat bruk. (En kopia för eget bruk.) Andra mäniskor har rätt till att ha en egen kopia för eget bruk, även fast detta inte sägs i tex video/DVD, då det står att man inte får kopiera. Man får inte mångfaldiga alls.

Man får citera i icke kommersielt syfte (Citat rätt)

Beroende på vilken typ av medium varar copyighten bara en viss typ, tex. inom musiken blir copyrighten "fri" efter 75år efter upphosmannens död (detta har ändrats några gånger, inte säker på om det är 50 eller 75) Varje gång du producerar en skiva, har du copyright till den, även fast en låt på skivan är gammal (typ, Beethoven.)

Public Service.

Eva Hamilton är VD för SVT och vi har fått titta på en intervju med henne om SVT och public service.
Public service är till för folket, att informera och underhålla både Gustav, 67, Lisa, 4 & Caroline, 25, utan att vara beroende av sponsorer som kräver att reklamen för deras produkt skall visas minst tre gånger varje program.

"... Vi visar bollibompa utan chokladflingor samtidigt..."

Varför de gör detta är just för att de skall vara oberoende och utmanande, i större utsträckning än t.ex. TV4 och kanal 5 är, vilka är reklam kanaler, beroende av sponsorernas pengar och tittarsiffror.
Public service för Eva H. är ett sätt att utmana politikerna, granska staten och landet, förbättra och förnya tittarnas syn på hur landet styrs, vad som händer i resten av världen och, som sagt, att underhålla folket på kvällar och helger, utan att vara beroende av tittarsiffror och företagens pengar.
Anledningen till att Eva H. inte tycker att SVT1 & 2 skall finansieras av skatt, är för att då måste reportrarna tänka på vad de gör programm om, man kan inte riktigt bli lika utmanande mot politikerna, eftersom det är dem som håller i budgeten.
Risken är då att de gör program och rapporterar mer om det politikerna vill och mindre om vad som behöver sägas och vad som behöver komma ut.
Att SVT sneglar på andra kanaler, är inte riktigt sant, utan tvärt om, SVT är i många fall banbrytande med sina program, och också mer humanare.
T.ex. när SVT höll i Robinsson, så sade dom bestämt ner till konceptet med "Buren", men när 4:an tog över, tog dom in "Buren" direkt, där deltagarna sattes i några dagar och var tvungna att utföra sina behov inför allmän beskådning och den deltagare som gav upp först slängdes ut ur tävlingen.
Att SVT vågar chansa på nyare former, och ta de mer riskfylda programprojekten är att deras budget, som sagt, inte är styrd av tittarsiffror och sponsorer.
Eftersom deras budget är TV skatten, så har de råd att visa programm som är riskfylda och kanske inte kommer ha så höga tittarsiffror, därför att de inter behövs några tittarsiffror för att avgöra programmens framtid.





Adios!

En blogg om en dikt illustration.

"Den elake herrn och jag

har en del att tala om

vi har känt varann länge nu

och jag skrattar ofta

åt hans upptåg

du

ska inte sörja

över att jag inte är ensam längre

det finns så mycket annat

jag kan lida av"

(sid.124)

Kristina Lugn

Jag Valde ovanstående dikt, för att jag tyckte om den helt enkelt. Den fastnade i skallen och jag tänkte på den lite då och då.

Den bild jag fick när jag läste den, var den jag skisat ner i princip.

En kvinna som står och ler, men henne ansikte är helt blankt, inga ögon eller näsa, bara en leende mun. Hon har en törnekrona, som fått hennes panna att blöda och hon står i någon sorts luftig klänning. Bakom henne står en man.

Första skissen var just den leende kvinnan med en småleende man med hatt i bakgrunden.

Jag tänkte fortsätta på denna bild, när jag insåg att jag inte kan skissa/rita/måla hattar!

Då försökte jag med något halvabstrakt, nämligen ett stort öga med en rinnande tår, själva tårdroppen är väldigt stor och i den är just samma ansiktslösa kvinna, och bakom tåren kikar två små djävlar fram.

Denna idé var jag fäst vid, men sedan skissade jag endast på kvinnan, tills jag blev nöjd, och sedan fick jag en idé!

Den elake her skulle bestå av endast ett ansikte, som var som bakgrund till kvinnan. alltså, kvinnan står i mitten av det "enorma" ansiktet och ler, med blod från törnekronan rinnande ner i ansiktet.

Mannen i bakgrunden fick tillslut horn.

De material jaganvände var, såklart, blyertspenna till skisserna, sedan när jag var nöjd, fyllde jag i med tush. En kalligrafi penna och en fin pensel användes för de olika linjerna. sedan, för att "snittsa" till det lite så använve jag vanlig akvarell färg för att göra detaljer, såsom blått rött och grönt i nederkanten av kvinnans klänning, hennes hår vart rosa/rött och blodet från törnekronan var rött.

Att rita/skriva med tush och kaligrafipenna är inte helt obekant för mig, eftersom jag fick ett kalligrafisett i julklapp förra året, och har använt det lite från och till.

Den skarpa svartheten från tushen, och de lite mjukare förgerna från akvarellen, tycker jag, skapar två olika stämmningar. den skarpa svartheten:sorg, beslutsamhet och förnekelse.(endast i sammhöre med denna dikt) akvarellerna visar på den lite snällare delen av dikten, skratt och tröst.

Vi var på Kurs och tidnings bibloteket för att titta i tidningar från det årtal vi var födda.
Det var svårt att hitta något från mitt födelseår, eftersom alla andra letade efter 90, och jag behövde 91.
Det vad lite sådär småkul att bläddra i maskinerna, men krångligt när bandet tog slut. golvet var halt och kuuuuul ^^
Det hade inte hänt något specielt år 91 enligt den tidning jag fick fram...

Tudiluu /Kat

Allt vad media heter grundas på det enkla systemet:
Sändaren skickar ett meddelande via en kanal till en mottagare. Det finns olika sorter av detta system. Direkt påverkan, tvåstegshypotesen och ingen påverkan alls.
Direkt påverkan: Jag ser en reklam för t.ex. mascara och tänker "men det verkar ju jätte bra!" och så köper jag det.
Tvåstegshypotes: Min kompis ser reklamen för mascaran eller har mascaran, och berättar för mig om det t.ex. att det är jättebra, och då tänker jag på det lite och köper det sedan, därför att min kompis sagt att det är bra.
Exempel på sändare kan vara t.ex:
En artist har gjort en låt, och sänder denna till mig via en skiva, en radiokanal eller datorn. Själva låten är meddelandet som går in till mig som är mottagaren. Eller så kan det vara just uppgiftspappret jag fick av min lärare.Hon är sändaren, pappret är kanalen för meddelandet som går till mig och mina klass kompisar som mottagare.
Det första exemplet jag gav kan ju ha olika påverkningar.
Först och främst kan det inte alls påverka mig, det är bara en låt som åker in igenom ena örat och ut igenom andra.
Sedan kan det vara indirekt, alltså den åker in igenom örat, snurrar runt och lämnar spår, och flyger sedan ut igen.
Sedan den direkta påverkan. Den åker in i ena örat snurrar runt som en galning och lämna fotavtryck som in i satan och åker inte ut ur örat utan igenom munnen som att jag sjunger på den och/eller berättar om den för mina kompisar.
Uppgifts pappret kan ha liknande effekt.
Antingen fattar jag ingenting (ingen påverkan,) jag fattar lite, men behöver fråga och tänka mera på vad som menas(indirekt, och vad som hände för mig i detta fallet) eller att jag fattar PRECIS vad läraren menar och sätter mig och skriver så fingrarna brinner och tangentbordet nöts ut (direkt påverkan.)

Allt det där har jag lärt mig igenom att lyssna på lektionerna och att läsa i boken. inget dera specielt noggrant (pärm till pärm, baklänges och uppochner, ör on stora som parabolantenner och hjärna som en svamp).

Nu får vi hoppas att det går bra, och att jag får godkänt, även fast det är ganska lite text. (eller?)

//"Kat",

M06B, NTI gymnasiet Media.